Sexuellt urval styr biologin

Alkoholmissbruk och kriminalitet är samhällets största problem.
(In English)

Sexuellt urval: Könet är ingen social konstruktion utan resultatet av sexuellt urval. Debatten om biologins betydelse för könsrollerna och skillnaden mellan könen påverkas av tron att om skillnaden beror på biologin är dom av naturen givna och kan därför inte påverkas. Om de icke beror av biologin kan man däremot genom attitydpåverkan förändra dem (Humanisten Nr.04 / 2006). Därmed är forskningsresultat som visar på biologin betydelse obekväma för de som vill förändra könsrollerna. Dock har man därvid missat att det sexuella urvalet har en stor betydelse för biologiska könsskillnader. Manliga sekundära könskaraktärer är egenskaper som gör kvinnor parningsvilliga och som därför är typiska för män. Männens val av kvinnor bestämmer hurdana kvinnor vi får och kvinnornas val av män hurdana män vi får. För att förändra mansrollen måste kvinnorna blir mer medvetna om vad det är för män som dom väljer. Om kvinnorna blir mer medvetna om vad det är för män som dom väljer, så kan dom genom det sexuella urvalet avla fram den typ av män som dom vill ha. För att motverka alkoholproblem och kriminalitet och skapa ett bättre samhälle med bättre förhållanden mellan könen är det viktigt att skapa ökad medvetenhet om det sexuella urvalets inverkan och betydelse.

Då alkoholproblem och kriminalitet i första hand förekommer hos män underskattas kvinnornas betydelse för problematiken. Feministerna brukar tala om detta som ett mansproblem. Eftersom skillnaderna mellan könen orsakas av sexuellt urval avgör kvinnorna genom val av män hurdana männen blir. För att minska problemen med missbruk och kriminalitet måste därför kvinnorna göras medvetna om det sexuella urvalets betydelse. Om kvinnorna kan påverkas att välja bort kriminella och missbrukande män kommer dom att genom det sexuella urvalet att motverka kriminalitet och missbruk.

Våldsbenägenhet: Att våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär beror på att människan tillhör gruppen däggdjur, och hos dom flesta däggdjursarter utkämpar hannarna strider med varandra om vem som skall tillåtas att para sig med honorna. En hanne som känner behov av att utöva våld mot andra kan därvid få rikligare avkomma än en som saknar detta behov och därför drar sig undan. Att biologin kan påverka vissa män att begå grova brott beror på de "adrenalinkickar" som de får av våldshandlingar (Svenska Dagbladet, 30 maj 2005, Expressen 13 november 2006). Om en individ genom att utöva våld mot andra kan främja sin egen överlevnad och reproduktion på bekostnad av sina andra, så kommer andelen individer med gener som ger upphov till ett behov av att utöva våld mot andra att öka med tiden tills dess att nästan alla individer har dessa gener. Eller med andra ord; det naturliga urvalet främjar gener som ger upphov till ett behov att utöva våld mot andra. Förutom att ge upphov till våldsamma hannnar, så uppkommer även gener som gör att honorna upplever våldsamma hannar som sexuellt attraktiva. Det beror på att en hona som parar sig med en våldsamm hanne kan få söner som ärver faderns styrka och aggressivitet och därmed bli mer framgångsrika i kampen om honorna. Dessa honor kan därvid få fler barnbarn än andra honor, vilket ger upphov till gener som gör att honorna upplever våldsamma hannar som sexuellt attraktiva. De arter där våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär karakteriseras av att honorna genom det sexuella urvalet har avlat fram hannar som är större och starkare än honorna. (Hos de få arter där våldsbenägenhet är en kvinnlig sekundär könskaraktär har hannarna genom det sexuella urvalet avlat fram honor som är större och starkare än hannarna.) För ca 2 miljoner år sedan skapade kampen om honorna män med en betydligt större kroppsvikt än för kvinnor (Nature 8 maj 1997). Därför kan man inte se våldsamma män enbart som ett mansproblem som kan förändras genom att ändra mäns attityder. De flesta män är inte våldsamma. Ett viktigt del i arbetet mot våld bland män är att få kvinnorna att bli medvetna om vilken man dom väljer så att de inte genom det sexuella urvalet avlar fram våldsamma män.

Kriminalitet torde kunna motverkas genom utveckling av mediciner som hämmar de ”adrenalinkickar” som våldsverkare får i samband med våldsutövning. Mediciner kan dock inte ersätta straff. Om brottslingar inte själv drabbas av personliga negativa konsekvenser av sina brott utan enbart andra d.v.s. brottsoffren, kan de inte motiveras till att avstå från den ”adrenalinkick” som de får vid våldsutövning. Dessutom, om kriminella handlingar ger fördelar för den enskilda individen, kommer det naturliga urvalet att gynna uppkomsten av gener som främjar kriminellt beteende. Om däremot de negativa konsekvenser som straffet åstadkommer gör kriminellt beteende ofördelaktigt, kommer det naturliga urvalet att motverka gener som främjar kriminellt beteende. Många gånger har man hört tesen att kriminalitet orsakas av fattigdom och kan därför inte lösas med fler poliser och fängelser. Sambandet mellan fattigdom och kriminalitet beror dock på att samhällets repression mot de kriminella medför att kriminalitet leder till fattigdom. Om det inte vore för poliser, domstolar och fängelser skulle de kriminella kunna behålla allt som de genom användning av fysiskt våld rövat från sina medmänniskor, varvid kriminalitet skulle leda till ett liv i lyx och rikedom. Istället för ett samband mellan fattigdom och kriminalitet skulle vi få ett samband mellan rikedom och kriminalitet. Dock i ett samhälle där kriminalitet leder rikedom skulle kriminaliteten vara ett mångdubbelt större problem än i ett samhälle där kriminalitet leder till fattigdom och misär. Och då brottsoffren alltid är många gånger fler än brottslingarna skulle det även leda till ett stort mänskligt lidande. Att somliga ägnar sig åt kriminalitet trots att det leder till fattigdom och misär är djupt tragiskt, både för dem själva och för de brottsoffer som de åstadkommer.

Kvinnnor som älskar kriminella män (Svenska Dagbladet, 27 juli 2008) bidrar till att genom det sexuella urvalet skapa våldsbrottslingar. Med tanke på alla kvinnor som misshandlas och dödas i relationer med våldsamma män så det inte "kroppens sätt att tala om att hon hittat en man som är kapabel att skydda henne" och avkomman blir inte mer livskraftig bara för att fadern är våldsam. Problemet ligger ofta inte i att kvinnor medvetet skulle välja kriminella och våldsamma män. En kvinna som väljer en man som slår henne gör inte det för att hon vill bli slagen. Hon kan säga: "Det är hemskt att han slår mig men jag kan inte lämna honom för jag älskar honom". Många kvinnor gör inget medvetet val, utan väljer män utifrån den upplevelse av förälskelse som uppkommer när dom träffar den rätte. Dom tror att det är "ödet" som väljer. Förälskelse beror dock ej på att hon har träffat en speciell man. Genernas syfte med förälskelse är att den skall leda till sexuellt umgänge och därmed reproduktion, varför det naturliga urvalet har åstadkommit gener som gör att hon blir förälskad. I och med att hon inte gör något aktivt val medför det att hennes gener väljer en man. Vilken man hon blir förälskad i är dock för generna av underordnad betydelse. För generna är hurdana söner hon kan få som är det primära. Detta medför en risk för att vissa (ej alla!) kvinnor omedvetet kan välja våldsbenägna män vilket leder till sociala problem i form av kriminalitet. Även om människan idag lever i ett samhälle där männen inte behöver utkämpa strider med varandra finns dock dessa däggdjursgener kvar som kan påverka vissa (ej alla!) kvinnor i deras val av män. Om den misshandlande mannen säger "Älskling förlåt mig, jag blev så färbannad så jag visste inte vad jag gjorde - Jag lovar att inte göra om det" så visar det att han inte kan kontrollera sitt beteende. Löftet att inte göra om det är därmed intet värt och om hon får en son med honom finns risken att oförmågan att kontrollera beteendet ärvs av sonen. Att hon stannar kvar trots att hon inser att han kommer att göra om det kan bero på att hon påverkas av gener som skall få henne att para sig med en segrande hanne. Att vissa kvinnor tror att de genom sin kärlek skall kunna förvandla en våldsam man, beror på hennes behov en godtagbar förklaring till varför hon älskar en våldsam man. Hennes däggdjursgener som får henne att älska den våldsamma mannen har inte avslöjat för henne att syftet är att hon skall få våldsamma söner som kan bli framgångsrika i kampen om honorna. Att stärka kvinnan så att hon klarar av att överge och välja bort den våldsamma mannen helst innan han hinner göra henne med barn är en viktig del i arbetet mot kvinnovåld.

Alkoholbehov: Att generna kan påverka kvinnan att välja en drogbehövande man beror av att kvinnan vid användning av droger som t.ex. alkohol påverkar belöningssystemet i hjärnan (Svenska Dagbladet, 15 april 2007), vilket gör att sannolikheten för att hon upplever sig ha träffat den rätte ökar. Parningsspelet hos arten människa i vårt samhälle sker oftast på lokal med fullständiga rättigheter (alkoholserveringstillstånd) där hannen uppvaktar honan genom att bjuda på alkohol. Män som dricker (män med gener för lustkänslor vid alkoholkonsumtion) kan därvid lättare locka en kvinna till att dricka och har därmed en större chans att hitta en kvinna. Kvinnor med gener för lustkänslor vid alkoholkonsumtion upplever män som saknar dessa gener som tråkiga eftersom dom inte dricker alkohol och därmed inte lockar henne till natt dricka alkohol så att hon får de lustkänslor som behövs för att hon skall uppleva honom som spännande och attraktiv. En undersökning har visat att nykterister i större utsträckning än andra män lever ensamma (Expressen 20 juli 1995). De flesta kontakter i dagens samhälle uppstår på barer och krogar. Att få kontakt på dessa ställen är oftast förenat med alkoholkonsumtion. Frågan kan därför ställas om alkoholen behävs för att etablera kontakt? Problemet kan vara att man, speciellt i en storstad, får många men kortvariga kontakter. Om man söker kontakt på krogarna i en storstad träffar man ofta nya varje kväll man går ut. Kontakterna kan därför bli för kortvariga för att den naturliga parbildningsprocessen skall fungera. Alkoholen kan tänkas fungera som en accelerator för parbildningsprocessen. Guro Ødegård studerade kroggäster och fann att alkoholen gör kvinnor tillgängliga för sexuellt umgänge (Svenska Dagbladet 12 januari 1997). Den njutning som kvinnan känner när vissa biokemiska receptorer på hjärncellerna stimuleras av alkoholen, gör att sannolikheten för att hon kan uppleva att hon har träffat den "rätte" och därmed blir förälskad ökar när hon dricker. Jag har erfarit att det för mänga kvinnor är en förutsättning att dom är tillsammans med en man som dricker alkohol, för att de själva skall dricka, varför den "rätte" därmed är en man som också dricker, varför hon med stor sannolikhet väljer en man som dricker. För att studera detta bör man göra en sambandsanalys mellan när kvinnor dricker alkohol och när de blir förälskade. Vid en intervjuundersökning får man givetvis svaret att det bara var en slump att de blev förälskade när de hade druckit. Jag tror att många kvinnor inte vill att deras söner skall bli socialt utslagna därför att de varit påverkade av alkohol i valet av partner. Upplysning om de negativa effekterna av alkoholens inverkan på kontakten mellan män och kvinnor och kvinnans val av partner kan bidra till att kvinnorna inte låter valet av partner påverkas av alkohol.

Att män med kriminalitets och alkoholproblem i större utsträckning är ensamstående än andra män beror dock på att kvinnan skiljer sig från mannen då förälskelsen gått över och hon upptäcker att det är svårt att leva tillsammans med en våldsbenägen och/eller missbrukande man. Om hon har hunnit bli med barn, väljer hon därvid att bli ensamstående mor. Att söner till ensamstående mödrar oftare blir värstingar än andra kan därför bero på att dessa i större utsträckning har fäder med ett genetiskt betingad våldsbenägenhet och drogbehov.

Skägg: Om man applicerar Darwins teori om sexuellt urval på arten människa inses att skägg har en funktion som manlig sekundär könskaraktär och är därmed inte ett misstag av en ointelligent skapare och som kan avlägsnas utan konsekvenser. Den manliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet som finns hos många däggdjursarter medför att hannarna får behov av att medelst våld besegra de andra hannarna. Denna könskaraktär ger därmed upphov till ett våldspräglat samhälle där människorna bekämpar varandra, vilket leder till armod och missär. För att skapa bättre levnadsvillkor måste människorna samarbeta och hjälpa varandra. Den männskliga civilisationen har motverkat våldet genom olika metoder som rättsväsende, handel med varor och tjänster, demokrati samt kristen religion. Utöver detta har hos arten människa behövet av en annan manlig sekundär könskaraktär som kan ersätta våldsbenägenhet medfört att kvinnorna genom det sexuella urvalet skapat den manliga sekundära könskaraktären skägg. För att den manliga sekundära könskaraktären skägg ska kunna ersätta den manliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet krävs dock att männen ej rakar av sig skägget. Om de män som saknar den manliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet och enbart har den manliga sekundära könskaraktären skägg inte gör sig "könlösa" (avsaknad av sekundära könskaraktärer) genom att avlägsna den manliga sekundära könskaraktären skägg, torde det underlätta för kvinnorna att välja icke våldsbenägna män, vilket kan leda till minskad kvinnomisshandel. "Män med helskägg är sexigast" (Illustrerad Vetenskap nr 3/2005, sid 22) "Enligt en tysk undersökning tycker kvinnor bättre om män med helskägg än om slätrakade män. Kvinnorna bedömer skäggiga män, som generellt mer sympatiska och sexigare. I ett försök ombads ett antal kvinnliga försökspersoner att bödöma fotografier av män som stirrade uttryckslöst in i kameran. Lustigt nog visade det sig att de skäggiga männen fick mycket fler positiva ord än männen med slätt ansikte. Psykologerna förklarar fenomenet med att kvinnorna tillskriver en skäggig man de subjektiva egenskaperna, just för att hans ansiktsdrag delvis döljs av skägget." Då våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär är våldsbenägna män hetrosexuella. Om avsaknaden av manliga sekundära könskaraktärer hos icke våldsbenägna män leder till att icke våldsbenägna män därmed blir homosexuella och att det blir svårare för kvinnorna att välja icke våldsbenägna män, kan det leda till ökad kvinnomisshandel och till att ökande problem med våld i samhället orsakat av att kvinnorna genom det sexuella urvalet avlar fram våldsbenägna män. Om fler män har skägg och därmed inte är "könlösa" kan det även vara möjligt att fler kvinnorna kan "hitta den rätte" utan att behöva använda alkohol vilket även kan bidra till minskade alkoholproblem. Den västerländska traditionen att män skall raka av sig skägget slog igenom i samband med första världskriget. Då en stor andel av männen dog i skyttegravarna uppkomm det ett mansunderskott som minskade behovet av mannliga sekundära könskaraktärer. Dessutom hade de män som överlevde genom att döda fiender på slagfälten visat prov på den mannliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet.

Framgångsrik: En man kan framstå som en stor och stark hanne som har besegrat de andra, om han är mer framgångsrik än de flesta andra. Antingen genom att han uppnått en maktposition i samhället och/eller tjänar mångdubbellt mer pengar än de flesta andra. Framgångsrik är därmed en manlig sekundär könskaraktär, varför framgångsrika män inte upplevs som "könlösa" även om de saknar den manliga sekundära könskaraktären skägg. Eftersom mannens gener får honom att intressera sig för kvinnor, d.v.s individer som saknar skägg, kan framgångsrika män öka sin popularitet hos andra män män genom att rakar av sig skägget. Framgångsrik kan dock bara bli en manlig sekundär könskaraktär för ett fåtal män eftersom endast en mindre andel av männen kan vara mer framgångsrika än de flesta andra. Den manliga sekundära könskaraktären framgångsrik kan därför inte ersätta alkoholbehov eller våldsbenägenhet. Då framgångsrik är en manlig sekundär könskaraktär kommer kvinnorna genom det sexuella urvalet att avla fram män med de egenskaper som behövs för att bli framgångsrika i större utsträckning än vad männen avlar fram kvinnor med motsvarande egenskaper. Detta leder till ett jämställdhetsproblem med fler män än kvinnor i samhällets toppositioner, som inte kan lösas med kvotering. Istället måste vi få männen att bli mer intresserade av framgångsrika kvinnor, samt ge framgångsrika kvinnor ökad möjlighet att kombinera arbete med barn.

Det sexuella urvalet påverkas ej av hur kvinnorna vill att män skall vara. Om de män som är som kvinnorna vill att män skall vara blir könlösa killkompisar och det är de män som inte är som kvinnorna vill att män skall vara (män som betraktar kvinnor som sexobjekt) som lyckas göra kvinnorna med barn, blir resutatet att kvinnorna genom det sexuella urvalet avlar fram män som inte är som kvinnorna vill att män skall vara.

Erik Levlin

Bröst: Männens inverkan på kvinnan genom det sexuella urvalet är att männen har skapat den sekundära könskaraktären bröst på kvinnan. Hos de fyrfotade däggdjuren bestiger hannen honan bakifrån varvid honans två rumpor utgör en sexuellt stimulerande signal för hannen. Då människan övergått till att gå upprest på två ben, är det hos människan naturligt att hannen närmar sig honan framifrån, varvid en hona med två utväxter framtill som påminner om rumpor upplevs sexuellt attraktiv av hannen. Liksom vissa växter som har blommor som skall locka till sig pollinerande insekter så att växten blir befruktad, har kvinnan bröst för att locka till sig en man. (Om hon visar det väsentliga, behöver hon inte vara så lättklädd. Klädseln på bilden år inspirerad av vissa antika kulturer.)